En rant om adlinks

När jag hade skrivit klart och publicerat inlägget om min hårvårdsrutin häromdagen, insåg jag efter att ha läst igenom det att det innehöll ganska många länkar. Arton produktlänkar kan verka som överdrivet många, men med tanke på att jag tipsade om hela elva olika produkter (och nämnde tretton) är det inte så konstigt. Majoriteten av de länkarna var i sig adlinks, eller annonslänkar som det heter på svenska. Vet du inte vad det innebär, har jag beskrivit dem närmare i min PR-policy.

 

 

Jag tycker mig se personer som är negativt inställda till annonslänkar i kommentarsfält över hela internet. På Bloggbevakning har det varit uppe flera diskussioner kring adlinks vara eller icke vara. I kommentarerna till två olika inlägg, ”Ett inlägg om adlinks” och ”Angående adlinks”, går det att hitta följande citat:

 

”Klickar mycket sällan på adlinks […] Om det är en bloggare som jag tycker förtjänar det så visst, men är det nån girig och oärlig jäkel så skulle jag aldrig göra det.”

”Varför MÅSTE jag klicka på en jäkla länk? Det är ju bloggarna som är småaktiga som bäddar in länkarna och på alla sätt och vis försöka förmå sina läsare att klicka på dom.”

”De bloggare jag känner genuint mot trycker jag på länken men för dom bloggare jag läser men egentligen inte är jätte intresserad av så trycker ja upp ett nytt fönster för att dom inte skall tjäna några pengar på i alla fall mig.”

”Jag klickar aldrig på adlinks. Jag letar själv fram produkten, vilket oftast går på ett kick.”

”Känns som att personerna som håller på med detta är desperata efter att få ihop lite extra pengar.”

(För transparensens skull vill jag påpeka att många röster i kommentarsfälten är positiva till annonslänkar och står upp för oss influencers, men det är fortfarande många som är oprovocerat negativt inställda till fenomenet. Det är dem jag diskuterar, och riktar mig till, i det här inlägget.)

 

Kärnan i dessa kommentarer och den generella inställningen jag sett online överlag är att läsare tycker att a) annonslänkar är krystade och därför sänker influencerns trovärdighet, och/eller b) influencers förtjänar inte att tjäna pengar på att deras läsare klickar på deras länkar.

Jag kan hålla med om åsikt a) i vissa fall. Exempelvis i de inlägg där färdiga kollage används, och bloggaren lagt noll tid på att samla information för att kunna länka till produkter. Det köper jag. Men är sådana kollage verkligen vanliga idag? Det känns som att de gick ur tiden 2013, 2014. När det handlar om genuina tips och influencern lika gärna hade kunnat länka direkt till hemsidan, något jag gjorde flera gånger i mitt hårinlägg. Jag känner inte till någon bloggare som utesluter tips från sin blogg bara för att hen inte kan tjäna 50 öre på länken.

Åsikt b) förstår jag inte alls.

För att du ens ska överväga att klicka på en adlink hos mig innebär det att du både läser min blogg och att jag har hittat produkter som är relevanta för dig — tillräckligt relevanta för att du ska vilja läsa mer om dem eller till och med köpa dem. Jag har alltså förstått vad du, en av mina läsare, tycker om att läsa om, hittat produkter som både du och jag tycker om, gjort research på produkten för att se om de har vettiga ingredienser och är veganska, hittat försäljare av dessa produkter och levererar dem på ett silverfat på en plattform som du uppenbarligen tycker om att besöka (annars hade du inte läst bloggen). Det sparar dig tid och kostar dig ingenting.

För mig är det obegripligt hur någon kan tycka att influencern i det här fallet inte förtjänar att få ett tiotal ören betalt för sitt jobb. Oavsett om det är en influencer som du inte tycker om och bara läser bloggen för att störa dig på denne, har hen uppenbarligen lyckats göra dig tillräckligt intresserad av en produkt för att du ska vilja titta närmare på den. I motstridelse till kommentarerna på Bloggbevakning så tycker inte jag att det är influencern som är girig eller småaktig, utan läsaren. Att öppna upp en ny webbläsarflik, googla fram produkten och köpa den på omvägar bara för att influencern vars blogg du läser (gratis, ska påtalas) inte ska få 50 öre extra i hushållskassan — utbetalda av företag med mångmiljonomsättning — är småsint och sniket.

Ingen av mina läsare är skyldig att klicka på länkar som jag publicerar på min blogg, oavsett om de gillar mig eller inte. Ingen är skyldig att läsa bloggen heller för den delen. Det finns inget tvång överhuvudtaget, och allt material är gratis att ta del av. Annonslänkar är ett av få sätt att få in en inkomst på bloggandet som inte innefattar bildannonser; något som borde uppfattas som mer störande än en länk som för läsaren ser helt vanlig ut (så här ser en vanlig produktlänk ut. Så här ser en adlink ut, värd 1 kr per klick).

 

 

Samma avoghet som mot adlinks finns också mot sponsrade inlägg, som även de allt som oftast är sprungna ur genuina tips. Alternativet skulle behöva vara liknande det som finns för premiumtjänster för playtv: en månatlig prenumerationskostnad för att slippa all typ av reklam. Inga banners, inga annonslänkar, inga sponsrade inlägg. Men en månadskostnad på, säg, 29 kronor i månaden. Jag tror få skulle vara redo att betala 29 kronor för per blogg och månad. Skulle du?

Hur ser din syn på annonslänkar ut? Om du är en influencer: använder du dig av dem? Om du ”bara” läser bloggar: undviker du att klicka på adlinks? Klickar du på adlinks du inte är intresserad av, bara för att stötta bloggaren?

Att driva eget – Del 3: The fun stuff

Inlägget är publicerat i samarbete med Skyltmax.se och bör betraktas som en annons. Mina omdömen påverkas inte av avsändaren. Läs hela min PR-policy här.
Så är det, efter alldeles för många månaders uppehåll, dags för den tredje delen av min företagsserie! Jag har tidigare haft både ett intro med mina erfarenheter, och ett “tråk-inlägg” som handlade om skatter och lagar. Idag är det dags för att prata om pengar och marknadsföring: hur en får sitt företag att synas och därefter tjänar på det.

Min serie riktar sig till dig som funderar på, vill eller precis har startat eget företag och vill ha tips på vägen. Jag har själv bara några månaders erfarenhet av entreprenörskap, men har redan lärt mig massor som jag vill dela med mig av. Jag vill självklart att ni ska vara med och påverka innehållet så berätta gärna vad ni skulle vilja läsa om!

 

***

 

Hur mycket tjänar man om man har eget företag?

Det går inte att svara på i direkta siffror – det beror på vilken bransch du jobbar i, hur mycket du jobbar och självklart vilka priser du sätter på dina varor och tjänster. Du kan räkna med att få behålla ungefär 50 % av dina inkomster, enligt uträkningarna jag har visade i mitt förra inlägg.

 

Hur börjar man bygga upp sin portfolio med liten/ingen budget och litet nätverk?

Jag kunde bygga upp min portfolio helt okej under min utbildning, men är en självlärd kan det vara svårare. Kolla bland dina vänner och se om du kan hitta någon som är villig att stå modell, och någon med en bra kamera och/eller fotograferingskunskaper. Ha inte bilder på dig själv i din portfolio (åtminstone inte om ditt ansikte syns) – kunder vill se att är bra på att sminka andra.

 

Lämna intryck!

Visitkort kan kännas förlegat i dagens moderna tidsålder, men faktum är att de faktiskt är väldigt användbara när du möter nya människor. Tryck upp din logga tillsammans med telefonnummer, emailadress och hemsida på ett par hundra kort (ofta är det lägre kostnad per kort ju fler du beställer). Jag har också valt att ha ikoner för de sociala kanaler jag går att hitta på professionellt – Facebook, Instagram, LinkedIn och IMDB. Att lämna över ett kort gör att människor har lättare för att komma ihåg dig då du dels gett dem ett visuellt intryck, men också ett taktilt: de har känt hur ditt kort känns i handen så satsa gärna på lite högre kvalitet.

Dekaler, namnskyltar och andra tryck är ett annat sätt för att lämna intryck. De transparenta tavlorna du ser på den översta bilden kommer från Skyltmax och är akrylskyltar på 450 x 300 mm. Jag har valt att bara ha makeupprodukter i ett kollage jag gjort själv (bilderna är nedladdade på licens, och så har jag satt ihop dem i Photoshop), men det är såklart också vettigt att ha sitt företagsnamn eller slogan uppsatt på kontorsväggen, fastklistrat på bilen eller på skjortan när du är på företagsevent. Det är enkelt att göra sin egen skylt i Skyltmax Skyltomat, antingen efter egen design eller förinställda bilder och texter, i flera olika material och storlekar. Här nedan kan du se mina designs i sin helhet! De vita färgfläckarna kommer att bli en ursnygg detalj på grå eller färgglada väggar här hemma.

 

 

Jag fick hem mina skyltar igår och hade en bra upplevelse genom hela processen. Det gick smärtfritt att designa mina skyltar i Skyltomaten utan vare sig lagg eller svåra funktioner, och två dagar efter att jag lagt min order på hemsidan budades skyltarna ända fram till ytterdörren. Jag brukar alltid behöva hämta mina paket, sponsring eller ej, vid närmsta uthämtningsställe men de här blev alltså levererade hem till mig. Akryl repas lätt, men skyltarna var ordentligt förpackade i skyddsplast och en stadig kartong med plast fäst på ytan. Trycket är av hög kvalitet och hade jag inte gjort det själv hade jag faktiskt aldrig trott att de var egendesignade och tryckta till ett konsumentvänligt pris (mina skyltar är värda ca 1100 kr/st)!

 

Har du några tips på hur man kan marknadsföra sig i sociala medier?

Det som är grymt bra med sociala media är att det är gratis. Skapa ett Instagramkonto och en Facebooksida och lägg upp dina bilder där. Tänk på att stava rätt i dina inlägg! Kommentera och gilla andra personers inlägg och sidor, utan att spamma. Kan du hitta andra makeupartister att tipsa om, som kan tipsa om dig i sina kanaler?
På Facebook kan du betala för att något av dina inlägg ska spridas på Facebook som ett sponsrat inlägg. Detta kostar från några tior och uppåt, och kan få ditt innehåll att nå ut till tusentals personer. Du har möjlighet att ställa in vilken målgrupp som ska se ditt inlägg, för att pricka in de kunder du vill åt (kön, ålder, geografisk plats).
När du har råd är det guld värt att skaffa en hemsida. Det ser proffsigt ut och du kan strukturera upp den mer än en sida på Facebook med exempelvis portfolio, en om mig-sida och en kontaktsida. Min hemsida hittar du på www.rebeckacardholm.com, för inspiration.

 

Gör skillnad för djuren i år!

https://www.djurensratt.se/themes/custom/client/share_1200x630.png

 

Gott nytt år! Jag hoppas att du hade en fin julhelg och en underbar nyårsafton, oavsett hur du firade (om ens alls)! Jag firade jul i Skåne med mina bröder och deras barn, inklusive den alldeles nyfödda lilla Ellton, och nyår med några vänner hemma hos mig.

 

Har du några nyårslöften i år? Jag har flera stycken, varav ett av dem är att jag vill donera mer pengar till välgörenhet. Egentligen var det ett nyårslöfte redan förra året, men i uppstarten av mitt eget företag fanns inte riktigt utrymme för den regelbundna doneringen jag önskat. Därför kör jag nu all in 2018!

 

Jag har via Djurens Rätt skapat en egen insamling i mitt företags namn som är öppen ända fram till nyårsafton i år; 365 dagar att göra skillnad för djuren. Idén är väldigt enkel: för varje krona som doneras till insamlingen skänker jag lika mycket. Målet är att få in totalt 25 000 kronor. 12 500 kronor från er, 12 500 kr från mig. Jag kommer att lägga en liten klickbar länk i menyn här till höger, och pusha för insamlingen då och då i mina egna kanaler. Du får jättegärna vara med och sprida länken!

 

> KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL INSAMLINGEN <

 

Jag har också startat en insamling till Barncancerfonden, med samma mål. Den hittar du här.

Årsresumé 2017

http://www.lovethispic.com/uploaded_images/150893-New-Years-Fireworks.gif

 

Ett helt år har gått och det är dags för en årsresumé här på bloggen. 2017 har varit ett otroligt händelserikt år på så många sätt och jag har lärt mig mer om mig själv i år än jag gjort hela livet, känns det som. Bloggmässigt har det varit ett ganska dåligt år med glesa uppdateringar samtidigt som jag å andra sidan utvecklats något enormt kreativt och personligen. Låt oss ta en titt på hur mitt 2017 sett ut!

I januari hade jag precis kommit hem från min spontana Sverigeresa över jul och nyår, och mådde riktigt dåligt av hemlängtan. Jag ville så gärna flytta hem igen – främst pga personliga problem i Los Angeles – men också avsluta min utbildning då jag nyligen insett att jag ville jobba med makeup på heltid. Därför började jag dubbla hastigheten på mina studier, och började gå två kurser i veckan istället för en.

Makeupen ovan, lagd på min fina vän Samantha, är en av mina favoriter under hela 2017. Skuggorna ur Urban Decay Vice 4-palett tillsammans ser ut som en oljefläck, tillsammans med blött hår och en svettig bas. Så snyggt!

I månadsskiftet januari/februari avslutades kursen som lärde oss editorial och avant garde-looker och jag började leka mer med olika former och medium. Jag fick dille på fräknar och sprätte färg i ansiktet så ofta jag kunde.

I mars fyllde jag 20 och var inte längre tonåring. Genom skolan upptäckte jag skulptering och sjönk ner rejält i processen som terapi. Jag gick i skolan fyra dagar och två kvällar i veckan och ömsom njöt ömsom skrek av frustration över detaljarbetet i lerarbetena jag fick fram. Hur skulpturerna ovan ser ut applicerade och sminkade på huden kan du se här (varning för fakesår och -blod!).

I april var hemresan inom räckhåll och jag försökte ta tillvara de sista veckorna i änglarnas stad. Jag gick i skolan, jobbade på små inspelningar och fotograferingar, hängde med vänner och solade i trädgården för att ha åtminstone lite färg efter nio månader i LA. Terrordådet i Stockholm den 7 april skakade mig dock djupt och jag följde livesändningarna tvärsöver Atlanten.

I maj tog jag äntligen examen! I svart kappa och platt hatt stod jag på scenen med mina fantastiskt talangfulla och rara klasskamrater, med diplom i handen. Jag fick utmärkelsen Most Outstanding Student och gick ut med högt slutbetyg, något jag är otroligt stolt över.

Jag åkte hem, bloggen kom igång tack vare pressutskick och jag fick åka på kryssning med Daisy Beauty och träffade där Dominika som jag har att tacka för i princip hela min karriär. Hon har tagit mig under sina vingar och varit som en mentor i början, och utan henne hade jag aldrig kommit såhär långt på så kort tid. Privat träffade jag en annan människa som har kommit att betyda otroligt mycket för mig, även om hen också orsakat mig mycket smärta och ilska.

I juni mådde jag bra och kom igång med företaget. Jag blev uppbokad på fler uppdrag än jag väntat mig, men började ändå jobba som servitris på en bar för att få in lite extrapengar. Efter två veckors jobb slutade jag för att kunna hålla mitt schema öppet för frilansgig på heltid.

Juli bjöd inte på så mycket mer än den här sminkningen, som jag gillar otroligt mycket.

I augusti led jag av hjärtesorg, var snyggare än någonsin och sprudlade av kreativitet. Jag inspirerades mycket av musik men hade också ganska mycket ångest och förvirrade känslor. Jag mognade mycket under sommaren och insåg vad jag vill ha ut av livet och människorna omkring mig, och öppnade ögonen på ett helt annat sätt än förut.

Kreativiteten följde med in i september och jag lekte mycket med alienlika editorial-looker. Den som syns här, till exempel, tycker jag väldigt mycket om (även om den knappt fick några likes på Instagram, haha) även om den tekniskt är väldigt enkel. Min grej har blivit att blanda olika medium – krämer, puder, gloss, glitter, alkohol- och vattenfärger – oavsett vilken typ av look det resulterar i.

Med oktober kom Halloween och jag postade ett fåtal obehagliga sminkningar. Det blottade struphuvudet fick väldigt positiv respons på sociala media medan jag själv blev mer nöjd hur snygg min bas var på bilderna, haha!

Mitt företag gick otroligt bra och omsättningen ökade stadigt månad för månad. Jag kunde börja planera en mer långsiktig framtid karriärsmässigt och kände mig som en tvättäkta entreprenör.

I november gjorde Depend mig intresserad av nagellack i och med sin otroligt vackra julkollektion. Jag var kär och bytte lack var och varannan dag bara för att kunna prova alla de glittriga lacken så fort som möjligt. Årets kanske största händelse, Nordiska Mästerskapen i makeup, tog plats och jag blev utnämnd som en av Nordens topp 10 bästa makeupartister.

Jag skrev ett upprört inlägg om ohederliga företagare med dubbelmoral som kanske inte delades så mycket, men ändå fick visst genomslag. Jag har sett ett par av de personer/företag jag syftade på i inlägget smygandes förbättra sig genom någon bild eller kommentar här och där. I see you! Fint att ni vill göra rätt för er, se bara till att det är genuint och inte ytterligare en ytlig illusion.

December, här är vi nu. Mina fingrar kliar ständigt av kreativitet och tiden flyger förbi tack vare jobb och allmänt sjå rent privat. Jag har satt plåster på hjärtat och blickar framåt: 2018 ska jag tänka och reflektera mer, jag ska jobba hårdare, jag ska ge tillbaka och jag ska åstadkomma ännu mer än året som vi ikväll lämnar bakom oss.

 

Vad har du gjort i år? Har du några nyårslöften eller -mål?

Företag och dubbelmoral

Hej kompisar – finns det något bättre sätt att komma tillbaka från en bloggtorka på, än med ett bittert inlägg? Knappast, va?

 

Det här är något som har kliat i mig i veckor och jag har pratat om det med andra – både bloggare och vänner som håller sig utanför sociala media – samtidigt som jag försökt formulera ett inlägg som är tydligt men inte smutskastande eller småsint. Som rubriken lyder handlar det om företag och deras dubbelmoral, och då såklart främst svenska skönhetsmärken då det är dem jag har närmast och mest frekvent kontakt med i mitt jobb som makeupartist och som bloggare.

Det handlar om märken som säger att de är cruelty free men bara syftar på deras försäljning inom EU, märken vars grundare hyllas för sin kreativitet och nytänkande idéer när hen egentligen kopierar mindre konstnärer och makeupartister utan att ge cred, märken som kör stenhårt på sitt girl power-race men samtidigt har en styrelse med tre gånger så många män som kvinnor, märken som vill hylla och inspirera alla kvinnor men har ett white-washat Instagramflöde, märken som trycker på att de är cruelty free men inte vill veta av att de exploaterar kvinnor och barn i u-länder, och så vidare, och så vidare.

 

http://wearyourvoicemag.com/wp-content/uploads/2016/11/mulan-now-pour-the-tea.gif

 

Det som frustrerar mig är att det inte alltid är särskilt tydligt att detta sker, särskilt inte för konsumenter. Alla vet att Jeffree Star är rasist, men få har koll på hur ledningarna i svenska företag ser ut eller hur deras grundare beter sig “off-camera“. Vad beror det på, och vad kan vi – som influncers och konsumenter – göra åt det?

Om det handlar om att vi inte bryr oss, så måste det också handla om olika grader i helvetet. Varför bryr vi oss om att en amerikansk youtuber med ett företag är rasist, men inte om ett svenskt företags chefer driver sina anställda till utbrändhet? Jag vet inte var gränsen går, inte hos er och inte hos mig. Jag vet inte heller hur jag ska markera gränsen. Om jag skulle utesluta de varumärken som jag personligen vet är problematiska, skulle jag ha otroligt få att skriva om. Mitt urval begränsades något otroligt redan när jag gick cruelty free, och jag funderar på att övergå till bara veganska produkter. Om jag dessutom ska utesluta produkter vars producenter beter sig som, för att tala klarspråk, svin på olika sätt blir det urvalet ännu smalare (flera av de märken jag syftar på i det här inlägget har nämligen många veganska produkter i sina sortiment). Dessutom känner jag självklart inte till alla skelett i beautyvärldens garderober, och att då utesluta vissa men inte andra blir på ett sätt dubbelt, om du förstår hur jag menar.

 

Bildresultat för spilling the tea gif

 

Som konsument har jag valt att inte köpa produkter från de företag som jag tycker betett sig som mest omoraliskt, och där problemen beror främst på grundare/högsta hönset snarare än de anställda. För mig är det värre med en företagsledare eller frontfigur med olika beteenden beroende på om sammanhanget är offentligt eller privat, än med en anställd pr-person som skött företagets damage control på ett dåligt sätt i stundens hetta. Det är värre för mig med konstnärligt intrång än att ett företag svarar undvikande på frågor om djurtester (jag undviker alltså båda, men det kokar mer i mig i det första fallet).

Som bloggare har jag helt slutat skriva om de företag som jag tycker är absolut värst. Jag vet inte om ni har märkt det, men för mig har det varit en tydlig markering. De märken jag slutat skriva om har dessutom riktigt bra produkter, och är i skov mer eller mindre superpopulära, och det är så klart tråkigt att jag känner att jag inte vill visa er de fantastiska swatches eller resultat jag fått fram med produkterna. Det är också tråkigt att jag förlorar plats i flöden och bloggosfären när jag inte bloggar om lika många produkter längre – inte ens de megahypeade nyheterna alla pratar, instagrammar, bloggar och youtubear om. Men för mig är det viktigare att det känns bra i magen, och att jag vet att jag inte marknadsför produkter som ger pengar till personer jag inte vill ha att göra med.

 

Hur ser ni på det här med företag och dubbelmoral? Var drar ni gränsen för vilka produkter ni konsumerar?

 

Jag har valt att inte publicera namnen på de företag jag tänker på även om alla exempel är knutna till specifika varumärken. Det är inte det relevanta här, även om jag gärna hade skrikit ut det till hela världen om det hade gjort att folk slutade konsumera deras produkter. Tyvärr fungerar det inte så.

Fångad i en stormvind

Hej kompisar! Livet pågår som en orkan runtomkring mig, och jag jobbar konstant på uppdrag som blir bokade spontant med kort varsel. Det gör att jag har mindre tid till bloggen, till produktrecensioner och sminkningar, vilket såklart resulterar i färre inlägg. Det resulterar i glesare pressutskick och färre samarbeten, och därmed mindre material att blogga om. Ser ni mönstret?

Jag vill dock inte använda livet som ursäkt för att bloggen står tom utan bara förklaring. Jag gör så mycket roligt i mitt företag och varje månad når jag nya mål eller milstolpar. Igår satt jag och kollade igenom de ekonomiska mål jag satte för 2017 i augusti, och såg att jag redan nått närapå det dubbla omsättningsmålet satt för december i år. Pengar är inte allt, men de fungerar som ett enkelt mätverktyg för framgång och utveckling.

Ni som inte följer mig på andra sociala media – framförallt Instagram och Snapchat – har missat en del, så jag tänkte köra en snabb recap. Vad har hänt i livet?

 

Nordiska mästerskapen i makeup

Först och främst – och definitivt störst – jag ska vara med i Nordiska mästerskapen i makeup! Den 12 november står jag med 9 andra kreativa makeupartister från hela Norden på Älvsjömässan och tävlar om titeln Nordisk Mästare. Jag kunde inte riktigt fatta att det var sant när jag fick mail om att jag hade blivit uttagen i tävlingen. Har lilla jag, bara ett halvår efter att jag avslutat min utbildning, chans att bli nordisk mästare? Det känns helt overkligt, och nervöst, men oavsett om jag vinner eller inte blir jag en erfarenhet rikare.

 

Mitt hår

Jag satt för någon vecka sedan hårmodell för Davines när de skulle utbilda några av sina frisörer i ljusfärgning, och fick höra att jag skulle bli “ljusblond med violetta reflektioner”. Det lät ballt, så jag lämnade lugnt över mitt hår i “min” frisörs händer. När färgen tvättats ur var jag rosa. Det är snyggt, men inte riktigt vad jag väntade mig. Det går att skymta hårfärgen på bilden ovan, annars finns det fler selfies på Instagram.

 

Jobbmässigt

I just detta nu är jag faktiskt på väg till Karlstad för ett jobb, på uppdrag av Pür. Det är mitt första uppdrag utanför Stockholm (förutom de jag gjorde i LA när jag bodde där, såklart), och känns riktigt kul! I samma veva har mitt första printjobb kommit upp i Stockholms kollektivtrafik – håll utkik efter Doktor24s reklamkampanj för “ett helt vanligt läkarbesök”. Jag har gjort maken på samtliga bilder!

 

Skulle du vilja att jag blandar in mer vardagsinlägg i bloggen, eller ska jag behålla den som en renodlad skönhetsblogg? När jag startade bloggen i gymnasiet gjorde jag ju inte så mycket annat än att gå i skolan, och hade därför inte särskilt mycket intressant att skriva om, men nu gör jag ju nya saker varje dag. Vad tycker du?

Att driva eget – Del 2: The boring stuff

I den här inläggsserien kommer jag att skriva om entreprenörskap och företagande ur mitt perspektiv. Den kommer gå igenom både erfarenheter från mitt personliga företag till praktiska saker som företagsförsäkringar och hur en hittar sina första kunder.

Min serie riktar sig till dig som funderar på, vill eller precis har startat eget företag och vill ha tips på vägen. Jag har själv bara några månaders erfarenhet av entreprenörskap, men har redan lärt mig massor som jag vill dela med mig av. Jag vill självklart att ni ska vara med och påverka innehållet så berätta gärna vad ni skulle vilja läsa om! Tanken är att det ska komma upp ett nytt inlägg varje vecka, och de avsnitt jag redan nu planerat är följande:

  • Del 1: Mina erfarenheter med frågor och svar
  • Del 2: Lagar, försäkringar, skatter och bokföring
  • Del 3: Pengar, kunder och marknadsföring
  • Del 4: Att sätta mål och göra drömmar till verklighet
  • Del 5: Tips till dig som vill starta eget + användbara länkar

Dagens inlägg kommer att ta upp det där tråkiga som en egentligen inte vill prata om eller lära sig, men måste. Det finns otroligt mycket att lära sig när det kommer till lagar, försäkringar, skatter och bokföring men jag har försökt att få med grunderna på ett så simpelt sätt som det går. Är något oklart svarar jag gärna på frågor i kommentarerna!

***

Vilka regler och lagar måste jag ha koll på?

Konsumentköplagen (om du säljer varor), Konsumenttjänstlagen (om du, som jag, säljer tjänster) och Distans- och hemförsäljningslagen (om du säljer varor/tjänster på distans, dvs inte direkt i butik) gäller före alla ev. bestämmelser som du sätter i dina egna avtal med kunder.

Lagarna finns till för att skydda konsumenterna och reglerar bland annat dröjsmål, leverans, fel på varan/tjänsten, skadestånd och ångerrätt.
Marknadsföringslagen reglerar bland annat vad som räknas som vilseledande marknadsföring, rea och marknadsföring mot barn.

Din näringsverksamhet kan beröras av flera lagar beroende på vad du gör i företaget. Konstnärliga verk, inkl. makeup, skyddas av Upphovsrättslagen.

 

Vad finns det för olika bidrag att söka?

Jag har själv inte sökt några bidrag, men driva-eget.se har listat flera olika bidrag du kan söka från Tillväxtverket, Innova och Jordbruksverket. Du hittar listan här.

 

Hur fungerar det med skatter?

Okej, here we go. Koka en kopp te eller poppa en skål popcorn, för det här kommer ta ett tag. Anteckna med fjorton olika färger och rita upp små bilder – whatever floats your boat – men det här behöver du ha koll på. Grunderna innefattar moms, egenavgifter och inkomstskatt.

Moms

Momsen ska du aldrig räkna som en inkomst, eller utgift. Momsen tillhör staten, och över- eller underskottet betalar du in alternativt får du tillbaka regelbundet under året. Varje gång du säljer något (med väldigt få undantag), ska du lägga på moms på din vara eller tjänst, och varje gång du köper något (med lika få undantag) betalar du moms som en del av det totala beloppet. Den vanligaste momssatsen är 25 %. När du ska lägga till moms, tar du varans pris multiplicerat med 1,25. Behöver du räkna ut vad priset exklusive moms är, tar du bort 20 % av priset.

För er som är lika dåliga på matte som jag, har jag försökt illustrera hur 25 % “blir” 20 % med en bild.

 

Ex 1: Det kostar dig 40 kronor att producera en vara, och för varje såld vara vill du tjäna 60 kronor. Varans pris borde alltså bli 100 kronor, men på detta ska vi lägga på 25 % moms.


100 * 1,25 = 125 kronor


Varans pris ut till kund blir 125 kronor, varav 25 kronor är moms.
 25 kronor är en femtedel av 125 kronor, dvs 20 %.


25/125 = 0,2

 

Ex 2: Du har köpt en vara för 500 kronor och behöver räkna ut momsen att dra av i företaget. Eftersom att vi ska räkna på varans slutpris ut till kund, måste vi räkna på en femtedel, 20 %, istället för 25 %.


500 * 0,2 = 100


100 kr av 500 kr är moms, och 400 kr det varan faktiskt kostar.

 

Ex 3: Under ett år säljer du varor till ett värde av 50 000 kr, och får totalt in 10 000 kr i moms. Samtidigt har du köpt varor och tjänster till ett värde av 25 000 kr, och därmed betalat totalt 5 000 kr i moms till andra företag.


10 000 – 5 000 = 5 000 kr. Överskottet innebär att du ska betala in 5 000 kr till Skatteverket.

 

Små företag (lägre omsättning än 1 miljon kr/år) behöver bara redovisa moms en gång per år, men kan välja att göra det kvartalsvis eller varje månad. Jag redovisar moms kvartalsvis, för att jag känner att jag då har bättre koll på mitt företags ekonomi. Större företag behöver redovisa oftare än en gång per år. Läs mer om det här.

Egenavgifter och inkomstskatt

I enskild firma så skattar du på överskottet i ditt företag, dvs resultatet av dina intäkter minus dina kostnader. Momsen räknas inte in, eftersom att den varken är en intäkt eller utgift. Först och främst ska du dra av egenavgifter på dina intäkter. De representerar arbetsgivaravgifterna som din chef hade betalat in om du hade varit anställd istället för egenföretagare, och ligger normalt sett på 28,97 % (de är lägre om du är pensionär eller har många karensdagar vid sjukdom, läs mer här). På de pengarna som är kvar ska du dra av den inkomstskatt som gäller för din kommun (här kan du räkna ut hur mycket skatt du betalar) – jag betalar ca 33 %. Pengarna som blir över efter att skatten dragits är dina att ta ut och använda privat.

 

Ex: Du har ett överskott på 40 000 kr (exkl. moms) på ett år.
40 000 kr x 0,2897 = 11 588 kr
40 000 kr – 11 588 = 28 412 kr. Dessa ska du betala inkomstskatt på.
28 412 x 0,33 = 9 375,50 kr
28 412 – 9 375,50 = 18 736,50 kr. Dessa är dina att behålla.

 

Det är alltså ganska mycket pengar som försvinner till skatt – och kan av samma anledning bli ganska hårda skattesmällar om du inte är noga med att skilja på vilka pengar du kan använda dig av och vilka pengar som ska in till Skatteverket.

Egenavgifterna och inkomstskatten betalas in månadsvis till Skatteverket, i förväg, och kallas för preliminär skatt. I början av varje räkenskapsår fyller du in en blankett där du uppskattar vad ditt överskott kommer bli det kommande året. På den siffran beräknas sedan din preliminära skatt enligt modellen ovan, och divideras med årets månader. Varje månad betalar du sedan in samma summa till Skatteverket, oavsett hur mycket du får in de olika månaderna. Om du under årets gång märker att du kommer tjäna mer eller mindre under året än vad du från början meddelade Skatteverket, kan du enkelt ändra den uppgiften genom en ny blankett och därmed få en ny skattesats att betala varje månad.

 

Vad är bokföring? Hur gör en?

Bokföring är verkligen ingenting en lär sig på en dag och det är svårt att lära ut via bara ett blogginlägg. Jag gick ekonomi på gymnasiet och lärde mig grunderna där, så mitt bästa tips är att låna skolböcker på biblioteket eller köpa begagnat i bokhandlar. De flesta serier har en textbok och en övningsbok, och jag rekommenderar båda. De böcker som jag använde mig av i gymnasiet, E2000, finns bl.a. hos Liber, både att beställa och läsa online. Det finns många olika bokföringsprogram att använda sig av och du måste hitta det som passar dig bäst. Jag använder mig av Bokios gratisversion, där alla funktioner är kostnadsfria.

Ett av tipsen och tankesätten som jag lärde mig i skolan använder jag mig av varje dag när jag bokför, och det tänkte jag dela med mig av här! Det lär dig inte allt om bokföring, men det är en bra minnesregel som underlättar ditt arbete massor när den väl sitter. För att förstå den, måste du första veta hur en konteringsruta ser ut och förstå hur den fylls i och fungerar. Det är i en sådan du fyller i varje ekonomisk händelse som sker i företaget (ex. att du köper något, säljer något, betalar av en skuld eller sätter in mer pengar i företaget).

I kolumnen längst till vänster anger du vilket konto som påverkas av händelsen. Det handlar inte om bankkonton, utan abstrakta konton som kan ses som avdelningar eller områden och är kategoriserade enligt BAS-kontoplanen. De allra flesta bokföringsprogrammen idag har tillgången till kontoplanen automatiskt, annars går det att hitta online. I mittenkolumnen fyller du i de summor som påverkar debet, och i den högra kolumnen de summor som påverkar kredit. Det är minnesregeln från gymnasiet som påminner mig om vilka summor som hör hemma var!

Tipset

Min ekonomilärare var italienare, och “jag är” på italienska är “tu sei”. Har du någon anknytning till Italien som du kan använda? Bokstäverna representerar Tillgångar, Utgifter, Skulder, Eget kapital och Intäkter. ”TU” ökar i debet (vänster) och minskar i kredit (höger), ”SEI” minskar i debet och ökar i kredit. Om den ekonomiska händelsen gör att dina tillgångar växer (ex. att du säljer något, och pengar kommer in på ditt företagskonto), ska summan alltså föras in i debet. Minskar dina tillgångar (ex. att du köper något, och pengar försvinner från ditt företagskonto) förs summan in i kredit. Ingående moms ökar i debet, och utgående moms i kredit. Momsen är en skuld till staten som minskar när du köper varor och ökar när du säljer varor.

+ T –
+ U –

– S +
– E +
– I +

När du bokför ska debet och kredit alltid ha samma värde — de måste vara balanserade.

 

Ex 1: Du köper en vara för företagets pengar som kostar 500 kr (inkl. 25 % moms = 100 kr). Du betalar varan med pengar från företagets bankkonto, vilket innebär att 500 kronor dras från din bank. 500 förs in i kreditsidan, på samma rad som tillgångskontot 1930. Momsen på 100 kronor bokförs i debet på konto 2640. Varuinköp är en utgift, och därför bokförs varans pris exklusive moms i debet på konto 4010. Kontrollera att debet och kredit är balanserade (detta gör ditt bokföringsprogram automatiskt).

 

 

Ex 2: Du säljer en vara för 2500 kr (inkl. 25 % moms = 500 kr), och får pengar insatta på ditt företagskonto. Det betyder att tillgångarna på ditt bankkonto växer med 2500 kr, vilket bokförs i debet på konto 1930. Momsen bokförs på konto 2610, som är specifikt för 25 % moms. I och med försäljningen har dina intäkter ökat med 2000 kr (momsen räknas ju inte med, då den inte räknas som varken intäkt eller utgift), och detta bokförs på konto 3001.

 

 

***

 

Jag hoppas att det här långa, tunga inlägget gick att förstå något sånär! Är det något som är oklart? Fråga i kommentarerna!

Att driva eget – Del 1: Mina erfarenheter

Det här är en inläggsserie som jag funderat och filat på i några veckor, men inte tagit tag i. Jag har tvekat på om det finns ett intresse för den hos er läsare, tvekat på om jag har tillräckligt med erfarenhet att dela med mig av, och tvekat på upplägget. Men när jag häromdagen läste Carolines inlägg om entreprenörlivet fick jag en spark i baken och började strukturera upp mina virriga anteckningar. Dessutom har Helena börjat publicera en veckosummering över sitt företagande, vilket är riktigt kul och matnyttigt att läsa för oss som redan är egenföretagare!

Min serie riktar sig till dig som funderar på, vill eller precis har startat eget företag och vill ha tips på vägen. Jag har själv bara några månaders erfarenhet av entreprenörskap, men har redan lärt mig massor som jag vill dela med mig av. Jag vill självklart att ni ska vara med och påverka innehållet så berätta gärna vad ni skulle vilja läsa om! Tanken är att det ska komma upp ett nytt inlägg varje vecka, och de avsnitt jag redan nu planerat är följande:

  • Del 1: Mina erfarenheter med frågor och svar
  • Del 2: Lagar, försäkringar, skatter och bokföring
  • Del 3: Pengar, kunder och marknadsföring
  • Del 4: 5 tips till dig som vill starta företag + användbara länkar

 

Idag ska jag alltså dela med mig av mina erfarenheter, genom att svara på frågor som jag fått i olika Facebookgrupper.

***

Hur och när gick du från idé till företag?

Jag har nog alltid velat bli egenföretagare — sälja min egen idé, på mitt eget sätt och själv bestämma över mina arbetstider och uppdrag. Däremot har jag inte vetat exakt vad jag velat göra utan anpassat entreprenörstänket till varje karriärsdröm jag haft. När jag ville bli polis funderade jag på att starta ett eget vaktbolag och som jurist ville jag hyra ut mig själv som konsult. Det var inte förrän jag gick min utbildning förra året som jag bestämde mig för att bli makeupartist, och frilanslivet lockade mer än att vara anställd i en butik som Kicks eller Make Up Store. I april registrerade jag mitt företag hos verksamt.se, och när jag kom hem till Sverige igen i maj var jag redo att börja jobba.

 

Hur fick du din första kund?

Jag fick mitt första uppdrag i juni, via Dominika som jag träffade på årets Daisy Beauty Cruise. Hon visste att jag var nyexaminerad makeupartist, och när hon inte kunde ta ett reklamuppdrag frågade hon mig om jag var ledig den dagen. Det var jag! Arbetet var en kort reklamfilm för EasyParks nya app.

 

Hur utökades din kundkrets?

Mitt andra uppdrag var en kampanjfotografering för Skincity, som jag kom i kontakt med via Malin som jobbar som in house-fotograf för företaget. Precis som Dominika känner jag Malin via bloggandet!
 De allra flesta uppdrag får jag dock via olika Facebookgrupper för frilansare inom reklam, media och tv, och tack vare att människor jag tidigare arbetat med rekommenderar mig till sina kontakter. Nätverkande är allt i frilansvärlden!

 

Vilka problem har du stött på, och hur undviker en dem?

Många problem och misstag kan en undvika genom att läsa på ordentligt, och göra allting noggrant och enligt skolboken från början. Då slipper en göra om all sin bokföring, till exempel, något jag behövt göra en eller två gånger i år. Ta hjälp om det är något du inte förstår, istället för att chansa och riskera att behöva rätta till det i efterhand — något som kan ta mycket längre tid eller till och med vara omöjligt.

Sen kommer en också att stöta på problem och misstag som en inte kan göra något åt. Du kommer ha dåliga dagar när du inte kommer att göra ditt bästa på jobbet. Du kommer att missbedöma hur stora inkomster du kommer att ha varje månad, både uppåt och neråt. Det kommer att komma stunder när du känner att du valt helt fel väg i livet och att du aldrig kommer att kunna försörja dig på ditt entreprenörskap. Sådana problem måste du lära dig att bara skaka av, släppa och gå vidare från. Du kan lära dig av dem — varför mådde jag dåligt, hade jag sovit för lite eller var jag obekväm med uppdraget i sig? Vad baserade jag mina ekonomiska mål på, och varför nådde jag dem inte/översteg jag dem? — men inte fastna vid dem.

 

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

Det här är den största anledningen till att jag älskar att vara egenföretagare: inga dagar ser likadana ut. Vissa dagar jobbar jag på en reklamplåtning från klockan åtta på morgonen till nio på kvällen, andra hemifrån framför datorn med bokföring, fakturering och marknadsföringsstrategier. Däremellan går jag på möten för att planera kommande projekt. Variationen är perfekt för mig som lätt blir rastlös och tröttnar på att göra samma saker varje dag vid samma tider, och som vill kunna prioritera min tid och mina arbetsuppgifter själv!

 

Vad skulle du vilja läsa om i den här serien?

Lyxig beautykryssning på Östersjön

Hur har er helg varit? Jag har haft en av mina bästa helger på länge, trots alldeles för lite sömn och lite för mycket bubbel (om det nu är en grej). I fredags var jag ute med en av mina bästa vänner Line, för att ta “en öl”. En öl blev tre, och sen kom Calle och det blev en öl till som följdes upp av en nattpromenad på Södermalm. Sjukt mysigt, men alldeles för sent för någon som skulle upp tidigt lördag morgon – jag.

Klockan 7 var det nämligen samling på Slussens Viking Line-terminal för en härlig skara beautybloggare, skönhetsjournalister och varumärkesrepresentanter från Daisy Beauty, IDUN Minerals, Evo, Kiss New York Professional, Reserol och Lumene, och knappt en timme senare var vi iväg på årets Daisy Beauty-kryssning! Det bjöds på frukost, lyxhytter, intressanta och spännande föreläsningar, lunch, exklusiv taxfree-shopping, egentid på båtens spa och trerättersmiddag.

 

Jag delade hytt med Camilla precis som i Palma, och är så himla glad för det! Hon är världens mysigaste roomie och vi har nästan fått en typ av extramamma/dotter eller systerrelation. Camilla är en så genomsnäll, trevlig och ödmjuk person utan att tumma på uppriktighet och integritet. Vi har alltid givande diskussioner om allt från dåliga ögonskuggsprimers till psykisk ohälsa, samtidigt som vi kan fuldansa i hissen och dumma oss med dåligt imiterade dialekter. En fin vän, helt enkelt!

Mitt i allt detta underbara glömde jag faktiskt helt av att ta bilder efter att vi lämnat hytten. Eftersom att jag landade så sent som förra fredagen har jag haft en vecka fylld av möten med massa olika vänner i princip varje kväll, och det har gjort mig matt. Missförstå mig inte; jag har haft jättekul och självklart bara hängt med personer jag tycker om, men det tär på mig att ta in så mycket intryck och att vara så social under kort tid. Kryssningen, och särskilt spatimmen jag lade på ångbastu och jacuzzibad, gjorde gott för mitt välmående men jag var nog lite distanserad från mina kollegor. När de gick ner till baren efter middagen igår kväll gick jag istället och lade mig i den galet sköna sängen (som den tantiga tjugoåring jag är) och sov fram tills att det var dags att kliva av i Stockholm igen klockan 6:30 nästa morgon.

 

Trots brist på bilder har jag fått med mig massor av intressant och inspirerande information och arbetsprover, så det kommer dyka upp en hel del kul inlägg inom den närmaste framtiden. Tack Kicki, Sam, Victor och alla andra på Daisy Beauty för ännu ett superlyckat event, och tack till alla sponsorer för transparenta, väl förberedda och genomförda föreläsningar!

Slutet på ett äventyr

I fredags tog jag äntligen, äntligen examen! Det var en relativt kort ceremoni i långa kåpor och roliga hattar, med alla de människor jag spenderat de senaste två månaderna med (eftersom att jag dubblat kurser har jag bara varit med just den här klassen under de sista veckorna). Jag är så glad över att jag fick gå upp på scen med de här underbara människorna och makeupartisterna; jag trodde aldrig att jag skulle kunna känna mig så välkommen i en redan hårt sammansvetsad grupp. Claudia, April, Tracey, Nate, Arlenne, Nico, Rosie, Katie, Marisa, Itzhel och Carina – vilken jävla klass. De här brudarna och grabbarna kommer att ta världen med storm, vänta ni bara. Så mycket talang, ödmjukhet och syskonskap på en så liten yta. Shit, vad bäst vi är.

 

Sedan fredagkvällen tog slut – efter ceremonin, middag och drinkar hemma – har jag känt mig ganska tom inombords. Inte på ett dåligt sätt, men inte heller på ett särskilt bra sätt. Bara … tom.

På torsdag åker jag hem; flyttar tillbaka till Sverige och alla fina jag känner där. Nu är det slut på riktigt. Jag klarade det. Jag tog mig igenom nio månader som i perioder varit både de värsta och de bästa månaderna i mitt liv, där jag haft stunder där jag bara velat åka hem och aldrig vända om men också stunder där jag älskat varje minut. Jag kommer att sakna klassrummet med alla fantastiska talanger, med alla omtänksamma lärare och okoordinerade administratörer. Sakna de vänner jag fått här, vänner för livet som förhoppningsvis kommer och hälsar på mig redan i höst. Sakna värmen. Men ändå inte riktigt lika mycket som jag saknat Sverige. Saknat hemma. Snart är jag där igen.