David mot Goliat

Om du har följt mig på Instagramstories det senaste halvåret har du kanske uppfattat att jag legat i juridiskt krig med ett företag, något som började med en obetald faktura och slutade i domstol. I veckan tog cirkusen slut, och därför vill jag dela med mig av hela händelseförloppet från början till slut. Alla namn som förekommer i inlägget är påhittade.

 

Bakgrund

Företaget är ett välkänt mediaföretag som 2016 omsatte drygt 78 miljoner kronor. De jobbar i nära kontakt med content creators och influencers, vilket är en av anledningarna till att jag vill skriva det här inlägget: det är inte bara skumma småföretagare som försöker komma undan med att inte betala struntsummor, och jag vet att många av mina kollegor, läsare och konkurrenter antagligen kommer att ha kontakt med dem någon gång i arbetslivet. Jag vill belysa hur en juridisk process av den här typen går till, och vad som händer när en ensam frilansare sätter sig emot ett mångmiljonbolag som har mycket starkare muskler än en själv. När David möter Goliat.

 

Oktober 2017

Den 23 oktober 2017 ser jag en annons i en frilansgrupp på Facebook, där en SFX-makeupartist söks. Makeupartisten ska kl. 10-21 sminka ett antal anställda hos Företaget för en Halloween-fest och uppdraget är betalt. Jag skickar iväg ett mail och får kontakt med Företaget via en person vi kan kalla Anna.

I mailkonversationen får jag veta att betalningen omfattar 2 000 kr exkl. moms, plus exponering i Företagets kanaler i sociala media med en räckvidd på ca 300 000 personer. När jag ifrågasätter det låga arvodet möts jag av total tystnad i två dygn, innan ett nytt mail trillar in där det står att jag fått “felaktig information” — arbetstimmarna är 12-20, max 8h, och ersättningen 4 000 kr exkl. moms. Då detta var i början på min karriär värderade jag exponering högt, förväntade mig att den skulle kunna ge mig fler jobb i framtiden och tackade därför ja trots det löjligt låga dagsarvodet.

 

November 2017

Den 3 november 2017 anländer jag till Företagets kontor, där arbetet ska ske. Dagen innan har jag fått ett schema uppdelat i 20 minuters-delar, och jag ska sminka 12 anställda plus 4 inhyrda statister till festen. Jag får många varierande sminkningar och tycker det är ett kul jobb väl på plats, men under dagen så märker jag dels att den halvtimme som var avsatt för min lunch har tagits bort och ersatts med ännu en sminkning. De har ingen vegansk mat på kontoret eller i närheten, och jag får klara mig på RedBull och lite bröd fram till ca kl. 17:30 då jag får tid över och kan springa till närmaste Pressbyrån och köpa en sallad.

Vid 18 ska jag börja sminka statisterna, men de är sena och jag kan inte sätta igång förrän nästan 45 minuter senare. Jag klockar ut prick klockan åtta och går hem trött, hungrig och stressad men muntrar upp mig med tanken på fakturan och exponeringen som förhoppningsvis kommer ge mig fler jobb i framtiden.

Dagen efter bekräftar Anna min faktura skriftligen. Utöver att de godkänt mina allmänna villkor, där betalningsvillkor, dröjsmålsränta och ev. juridiska påföljder behandlas, finns den obligatoriska infon såklart på fakturan — inklusive att den ska vara betald inom 14 dagar. Detta står tydligt på tre olika platser på fakturan och är omöjligt att missa.

 

 

Den 17 november förfaller fakturan. Jag har inte fått betalt, och inte heller någon shoutout på Instagram eller Facebook. Jag skickar en påminnelsefaktura och lägger på 450 kr i förseningsavgift helt i enlighet med lagen och de allmänna villkor som Företaget godkänt.

Den 20 november har jag fortfarande inte fått betalt eller ens en bekräftelse på min påminnelsefaktura och mailar därför Anna. Eftersom att vi börjar närma oss jul känns det mer och mer osannolikt att en video från en Halloweenfest ska dyka upp i deras kanaler. Jag får inget svar på detta mail.

Den 24 november, en vecka efter att påminnelsefakturan skickats, skickar jag ytterligare ett mail till Anna. Den här gången CC:ar jag också Företagets VD Bertil, och hotar med att ta ärendet vidare till inkasso om jag inte får in betalningen före slutet på november.

Inom en kvart får jag svar från VDn, som förklarar att Anna slutat på Företaget och att han “misstänker att det är därför du inte fått återkoppling på ditt mail”. Helt plötsligt kommer dock Anna in i mailkedjan igen, med ett syrligt mail där hon bestämt skriver att vi aldrig avtalat om när videon ska publiceras och att hon fortfarande har full insyn i vad som pågår. Konstigt då att inte svara på något av de två påminnelsemail jag skickat till henne.

Bertil skriver också, citerat: “självklart ska vi följa vad vi avtalat om”. Jag återger händelseförloppet, och får för första gången höra att Företaget inte har möjlighet att jobba med leverantörer som har kortare än 30 dagars betalningstid. Jag svarar att dessa villkor skulle presenterats för mig vid uppkomsten av avtalet; som allra senast när min faktura med “betalningsvillkor: 14 dagar” tydligt utskrivet inkommer till Anna.

 

December 2017

Den 1 december 2017 sätts 4 000 kr exkl. moms in på mitt bankkonto, med avsändare Företaget. Jag skickar ett mail till den ekonomiansvariga personen Cecilia som VDn Bertil CC:at, där jag tackar för delbetalningen och påpekar att förseningsavgiften på 450 kr fortfarande inte är betalad. Jag skapar en ny faktura på 450 kr, plus den avtalade dröjsmålsräntan på de 4 000 kr som blivit två veckor försenade (totalt 20,1 kronor).

Jag får ett svar från Företagets officiella “invoice”-mailadress, och alltså inte av Cecilia personligen, att de inte kommer att betala avgiften då de enligt sina villkor om 30 dagars betalningstid inte varit sena. Jag skickar följande mail, men möts återigen av tystnad:

 

Klicka på mailet för att förstora bilden.

 

Den 15 december förfaller påminnelsefakturan. Jag har inte fått betalt.

Den 17 december skickar jag in ansökan om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden.

Den 21 december publicerar Företaget en video från sin Halloween-fest på Instagram, och creddar mig i bildtexten. Mailet som en av Företagets medarbetare skickar för att uppmärksamma mig på detta, inleds med “Hoppas du har en härlig julkänsla”. En följare, som jag inte har någon som helst koppling till, kommenterar klippet och poängterar att “ni är nog lite efter”.

Den 29 december har Kronofogden tagit emot min ansökan, men jag behöver komplettera med tydligare underlag. Jag skickar in några papper via mitt lokala Kronofogde-kontor.

 

Januari 2018

Den 17 januari 2018 meddelas jag av Kronofogden att Företaget har bestridit ansökan via sin VD, med motiveringen att de har interna processer som gör att de inte kan acceptera betalningsvillkor på under 30 dagar, och att de informerat mig om detta. Det framgår inte av bestridandet att det är först efter mina två påminnelser som de informerat mig om sina betalningsvillkor.

 

 

En kreditupplysning visade att Företaget sedan tidigare har tre avskrivna/återkallade ansökningar (2 under 2017, 1 under 2018) på mindre än 1 000 kr styck hos två stora banker. Det gav mig intrycket att Företaget satt i system att strunta i förseningsavgifter eller liknande kostnader, och istället lösa det via telefon. Tjurskallig som jag är, gjorde det mig bara ännu mer fast besluten att dra ärendet till sin spets.

I och med det lämnades ärendet vidare till tingsrätten den 23 januari.

I slutet av januari ringer Dani från Företaget upp mig och säger att hon “skulle vilja lösa det här som jag har diskuterat med ekonomiavdelningen”. Jag påpekar att det ligger hos tingsrätten och håller på att lösas via den vägen, men att hon gärna får maila mig för att se om vi kan komma fram till en alternativ lösning. Jag får aldrig något mail, men laddar ner en app som spelar in mina mobilsamtal ifall Företaget skulle få för sig att kontakta mig via telefon igen.

 

Mars 2018

Den 19 mars 2018 ringer en anställd vid Stockholms tingsrätt mig och meddelar att Företaget inte har bemött stämningen innan deadline den 16 mars. Han förklarar också att det egentligen skulle varit avslutat för längesedan och aldrig ens inkommit till tingsrätten. Detta då det var Företagets VD som bestridit ansökan, utan att vara behörig ställföreträdare (det skulle istället varit firmatecknare eller styrelsen som undertecknat bestridandet). Egentligen skulle Kronofogden redan där gett ett utslag, och utmätt skulden.

Ärendet kan därför avslutas nu genom en s.k. tredskodom, där domen faller till min fördel utan prövning då Företaget inte infunnit sig vid förhandling.

Jag får dock också veta att tingsrätten gjort ett fel när de scannat in mina dokument, och missat att ta med en sida där jag yrkar på att också få mina rättegångskostnader betalda av Företaget enligt Rättegångsbalken 18 § Kap. 8 a. Detta omfattar den tilläggsavgift à 600 kr som jag betalat in till tingsrätten, plus en timmes juridisk rådgivning à 1 699 kr inkl. moms.

För att inte gå miste om dessa utgifter, ber jag tingsrätten att skicka ut dokumenten till Företaget igen för att komplettera.

 

April 2018

Den 3 april 2018 ringer Företagets finansdirektör mig. Det här är ett utdrag ur vårt telefonsamtal.

 

Finansdirektör: “Jag jobbar som CFO på Företaget här och vi har fått in ditt föreläggande till tingsrätten.”

Jag: “Eh, ja, det är någon månad sedan.”

Finansdirektör: “Ja, precis. Eh, och jag tänkte säga till dig att vi är ju villiga att betala dig så att du slipper liksom hålla på och dra det här vidare, liksom, till tingsrätten.

Jag: “Fast det har ju redan dragits vidare till tingsrätten och jag förstår inte varför ni skulle vara villiga att betala nu när … när ni redan har bestridit det första gången det gick till Kronofogden och sen också när det gick till tingsrätten.”

Finansdirektör: “Ja, precis. Det var ju liksom utan min vetskap, i alla fall. Eh, men, eh, jag tänker såhär att det … det är inte tillräckligt med pengar, liksom, för att … eh … och jag förstår inte varför vi inte betalade det i första läget heller.”

Jag: “Nej, det gör inte jag heller.”

Finansdirektör: “Nej, det var ett misstag från vårt håll och tyvärr har det ju – skratt – blivit som det blivit. Men, eh, nu ligger det liksom på mitt bord och eh … ja. Jag tänker att vi löser det här och sen så kan du dra tillbaka målet. Vi står självklart för alla kostnader och så som du har haft.”

Jag: “Ja, för jag har lagt väldigt mycket tid och pengar på det här också. Jag har haft juridisk rådgivning och allt sånt.”

Finansdirektör: “Mm.”

Jag: “Så att jag vet faktiskt inte om det är värt för mig för jag har lagt så pass mycket tid och energi på det här att jag känner bara att det … ska vara klart och ni har haft så pass många chanser att lösa det. Speciellt när er VD säger att ni bestrider det att det är lite … det är lite kört.”

Finansdirektör: “Ja. Eh, men det som kommer hända är ju att går det vidare till tingsrätten …”

Jag: “Det har gått vidare till tingsrätten. Tingsrätten har pratat med mig så att det är … det ligger hos dem och håller på att avgöras i dagarna.”

Finansdirektör: “Ja. Eh … för att vi har nämligen fått då att vi skulle liksom återkoppla till dem innan den 9 april så … så … med vår liksom del i det här och så vidare. Antingen så löser vi det nu eller så kan vi liksom … Utfallet kommer bli detsamma, även om de bestämmer att vi ska betala eller om vi beslutar att betala dig, liksom, jag och du kommer överens om det nu. Eh, fast det enda som kommer ske är att vi spenderar ännu fler, liksom, ja, dagar, på att vänta då eller om, eh … ja, tingsrätten får höra av sig till oss och säga att “ja, men nu får ni betala det här”.

– Utdrag ur inspelning av telefonsamtal mellan Rebecka Cardholm och Företagets finansdirektör, 3 april 2018 kl. 10:47

 

Det finns dock en skillnad: dömer tingsrätten till min fördel och Företaget blir skyldiga att betala, kommer de också att få en betalningsanmärkning. Det gör att de som företag kommer att ha otroligt svårt att exempelvis ta lån eller handla på faktura.

Jag ber finansdirektören att maila mig, och hon skickar ett mail där hon tackar för samtalet och radar upp de summor de är redo att betala. Totalt uppgår dessa till 1 150,10 kronor, plus räntan sedan december.

Då jag, precis som jag sa i telefonsamtalet, lagt både tid, pengar och energi på ärendet tycker inte jag att det räcker när det är så nära att domen faller ändå. I samråd med mitt juridiska ombud föreslår jag därför en förlikningssumma på 25 000 kronor exkl. moms, med ett tillhörande sekretessavtal kring hela händelseförloppet. Pengarna ska finnas på mitt konto i tid för att jag ska hinna dra tillbaka målet innan den 9 april.

Hade jag varit ett mångmiljonbolag hade det definitivt varit värt 25 000 kronor för att slippa en betalningsanmärkning, en tingsrättsdom där alla handlingar är offentliga och att frilansaren som hållit på och “bråkat” skulle hålla tyst om det. Företaget avböjer dock budet, och därmed också sekretessavtalet, men är villiga att gå från 1 150 kr till 2 000 kr. Jag tackar nej.

Den 4 april kommer jag och finansdirektören skriftligen överens om att hon ska meddela tingsrätten att domen ska gå igenom.

 

Maj 2018

Den 3 maj, det vill säga för bara några dagar sedan, får jag det här meddelandet i min mailinkorg.

 

 

Cirkusen är slut, och jag vann. Domstolen dömer till min fördel; Företaget får en betalningsanmärkning som fläckar deras kreditvärdighet i några år, och rättvisa har skipats (haha). Det har inte kostat mig något mer än min tid eftersom att Företaget också kommer att stå för mina rättegångskostnader då kompletteringen gick igenom.

Totalt kommer de att betala mig 3 449,10 kr.

 

På ett sätt känns det lite trist att det är över — hela grejen har varit en rätt spännande följetong på mina Instagram stories och det känns nästan som att jag snuvats på 21 500 kronor — men det är så klart ännu skönare att det är över. Jag kan sluta tänka på processen, domslut och obetalda fakturor, och Företaget kommer att få betala. De tre tusen kronorna är kanske inte så sura i sig, men betalningsanmärkningen som hänger med dem i fem år är definitivt det. Förhoppningsvis har de lärt sig något. Vad tror du?

 

UPPDATERING

Den 18 maj, på den första dagen av min semester, ser jag att jag har ett missat samtal från finansdirektören på Företaget. Jag bestämde mig för att ringa tillbaka nästa arbetsdag, måndagen 21 maj. Jag hinner dock aldrig göra det, då finansdirektören skickar ytterligare sms. Här följer hela vår konversation:

 


21 KOMMENTARER

Att driva eget – Del 3: The fun stuff

Inlägget är publicerat i samarbete med Skyltmax.se och bör betraktas som en annons. Mina omdömen påverkas inte av avsändaren. Läs hela min PR-policy här.
Så är det, efter alldeles för många månaders uppehåll, dags för den tredje delen av min företagsserie! Jag har tidigare haft både ett intro med mina erfarenheter, och ett “tråk-inlägg” som handlade om skatter och lagar. Idag är det dags för att prata om pengar och marknadsföring: hur en får sitt företag att synas och därefter tjänar på det.

Min serie riktar sig till dig som funderar på, vill eller precis har startat eget företag och vill ha tips på vägen. Jag har själv bara några månaders erfarenhet av entreprenörskap, men har redan lärt mig massor som jag vill dela med mig av. Jag vill självklart att ni ska vara med och påverka innehållet så berätta gärna vad ni skulle vilja läsa om!

 

***

 

Hur mycket tjänar man om man har eget företag?

Det går inte att svara på i direkta siffror – det beror på vilken bransch du jobbar i, hur mycket du jobbar och självklart vilka priser du sätter på dina varor och tjänster. Du kan räkna med att få behålla ungefär 50 % av dina inkomster, enligt uträkningarna jag har visade i mitt förra inlägg.

 

Hur börjar man bygga upp sin portfolio med liten/ingen budget och litet nätverk?

Jag kunde bygga upp min portfolio helt okej under min utbildning, men är en självlärd kan det vara svårare. Kolla bland dina vänner och se om du kan hitta någon som är villig att stå modell, och någon med en bra kamera och/eller fotograferingskunskaper. Ha inte bilder på dig själv i din portfolio (åtminstone inte om ditt ansikte syns) – kunder vill se att är bra på att sminka andra.

 

Lämna intryck!

Visitkort kan kännas förlegat i dagens moderna tidsålder, men faktum är att de faktiskt är väldigt användbara när du möter nya människor. Tryck upp din logga tillsammans med telefonnummer, emailadress och hemsida på ett par hundra kort (ofta är det lägre kostnad per kort ju fler du beställer). Jag har också valt att ha ikoner för de sociala kanaler jag går att hitta på professionellt – Facebook, Instagram, LinkedIn och IMDB. Att lämna över ett kort gör att människor har lättare för att komma ihåg dig då du dels gett dem ett visuellt intryck, men också ett taktilt: de har känt hur ditt kort känns i handen så satsa gärna på lite högre kvalitet.

Dekaler, namnskyltar och andra tryck är ett annat sätt för att lämna intryck. De transparenta tavlorna du ser på den översta bilden kommer från Skyltmax och är akrylskyltar på 450 x 300 mm. Jag har valt att bara ha makeupprodukter i ett kollage jag gjort själv (bilderna är nedladdade på licens, och så har jag satt ihop dem i Photoshop), men det är såklart också vettigt att ha sitt företagsnamn eller slogan uppsatt på kontorsväggen, fastklistrat på bilen eller på skjortan när du är på företagsevent. Det är enkelt att göra sin egen skylt i Skyltmax Skyltomat, antingen efter egen design eller förinställda bilder och texter, i flera olika material och storlekar. Här nedan kan du se mina designs i sin helhet! De vita färgfläckarna kommer att bli en ursnygg detalj på grå eller färgglada väggar här hemma.

 

 

Jag fick hem mina skyltar igår och hade en bra upplevelse genom hela processen. Det gick smärtfritt att designa mina skyltar i Skyltomaten utan vare sig lagg eller svåra funktioner, och två dagar efter att jag lagt min order på hemsidan budades skyltarna ända fram till ytterdörren. Jag brukar alltid behöva hämta mina paket, sponsring eller ej, vid närmsta uthämtningsställe men de här blev alltså levererade hem till mig. Akryl repas lätt, men skyltarna var ordentligt förpackade i skyddsplast och en stadig kartong med plast fäst på ytan. Trycket är av hög kvalitet och hade jag inte gjort det själv hade jag faktiskt aldrig trott att de var egendesignade och tryckta till ett konsumentvänligt pris (mina skyltar är värda ca 1100 kr/st)!

 

Har du några tips på hur man kan marknadsföra sig i sociala medier?

Det som är grymt bra med sociala media är att det är gratis. Skapa ett Instagramkonto och en Facebooksida och lägg upp dina bilder där. Tänk på att stava rätt i dina inlägg! Kommentera och gilla andra personers inlägg och sidor, utan att spamma. Kan du hitta andra makeupartister att tipsa om, som kan tipsa om dig i sina kanaler?
På Facebook kan du betala för att något av dina inlägg ska spridas på Facebook som ett sponsrat inlägg. Detta kostar från några tior och uppåt, och kan få ditt innehåll att nå ut till tusentals personer. Du har möjlighet att ställa in vilken målgrupp som ska se ditt inlägg, för att pricka in de kunder du vill åt (kön, ålder, geografisk plats).
När du har råd är det guld värt att skaffa en hemsida. Det ser proffsigt ut och du kan strukturera upp den mer än en sida på Facebook med exempelvis portfolio, en om mig-sida och en kontaktsida. Min hemsida hittar du på www.rebeckacardholm.com, för inspiration.

 


INGA KOMMENTARER ÄN

Att driva eget – Del 2: The boring stuff

I den här inläggsserien kommer jag att skriva om entreprenörskap och företagande ur mitt perspektiv. Den kommer gå igenom både erfarenheter från mitt personliga företag till praktiska saker som företagsförsäkringar och hur en hittar sina första kunder.

Min serie riktar sig till dig som funderar på, vill eller precis har startat eget företag och vill ha tips på vägen. Jag har själv bara några månaders erfarenhet av entreprenörskap, men har redan lärt mig massor som jag vill dela med mig av. Jag vill självklart att ni ska vara med och påverka innehållet så berätta gärna vad ni skulle vilja läsa om! Tanken är att det ska komma upp ett nytt inlägg varje vecka, och de avsnitt jag redan nu planerat är följande:

  • Del 1: Mina erfarenheter med frågor och svar
  • Del 2: Lagar, försäkringar, skatter och bokföring
  • Del 3: Pengar, kunder och marknadsföring
  • Del 4: Att sätta mål och göra drömmar till verklighet
  • Del 5: Tips till dig som vill starta eget + användbara länkar

Dagens inlägg kommer att ta upp det där tråkiga som en egentligen inte vill prata om eller lära sig, men måste. Det finns otroligt mycket att lära sig när det kommer till lagar, försäkringar, skatter och bokföring men jag har försökt att få med grunderna på ett så simpelt sätt som det går. Är något oklart svarar jag gärna på frågor i kommentarerna!

***

Vilka regler och lagar måste jag ha koll på?

Konsumentköplagen (om du säljer varor), Konsumenttjänstlagen (om du, som jag, säljer tjänster) och Distans- och hemförsäljningslagen (om du säljer varor/tjänster på distans, dvs inte direkt i butik) gäller före alla ev. bestämmelser som du sätter i dina egna avtal med kunder.

Lagarna finns till för att skydda konsumenterna och reglerar bland annat dröjsmål, leverans, fel på varan/tjänsten, skadestånd och ångerrätt.
Marknadsföringslagen reglerar bland annat vad som räknas som vilseledande marknadsföring, rea och marknadsföring mot barn.

Din näringsverksamhet kan beröras av flera lagar beroende på vad du gör i företaget. Konstnärliga verk, inkl. makeup, skyddas av Upphovsrättslagen.

 

Vad finns det för olika bidrag att söka?

Jag har själv inte sökt några bidrag, men driva-eget.se har listat flera olika bidrag du kan söka från Tillväxtverket, Innova och Jordbruksverket. Du hittar listan här.

 

Hur fungerar det med skatter?

Okej, here we go. Koka en kopp te eller poppa en skål popcorn, för det här kommer ta ett tag. Anteckna med fjorton olika färger och rita upp små bilder – whatever floats your boat – men det här behöver du ha koll på. Grunderna innefattar moms, egenavgifter och inkomstskatt.

Moms

Momsen ska du aldrig räkna som en inkomst, eller utgift. Momsen tillhör staten, och över- eller underskottet betalar du in alternativt får du tillbaka regelbundet under året. Varje gång du säljer något (med väldigt få undantag), ska du lägga på moms på din vara eller tjänst, och varje gång du köper något (med lika få undantag) betalar du moms som en del av det totala beloppet. Den vanligaste momssatsen är 25 %. När du ska lägga till moms, tar du varans pris multiplicerat med 1,25. Behöver du räkna ut vad priset exklusive moms är, tar du bort 20 % av priset.

För er som är lika dåliga på matte som jag, har jag försökt illustrera hur 25 % “blir” 20 % med en bild.

 

Ex 1: Det kostar dig 40 kronor att producera en vara, och för varje såld vara vill du tjäna 60 kronor. Varans pris borde alltså bli 100 kronor, men på detta ska vi lägga på 25 % moms.


100 * 1,25 = 125 kronor


Varans pris ut till kund blir 125 kronor, varav 25 kronor är moms.
 25 kronor är en femtedel av 125 kronor, dvs 20 %.


25/125 = 0,2

 

Ex 2: Du har köpt en vara för 500 kronor och behöver räkna ut momsen att dra av i företaget. Eftersom att vi ska räkna på varans slutpris ut till kund, måste vi räkna på en femtedel, 20 %, istället för 25 %.


500 * 0,2 = 100


100 kr av 500 kr är moms, och 400 kr det varan faktiskt kostar.

 

Ex 3: Under ett år säljer du varor till ett värde av 50 000 kr, och får totalt in 10 000 kr i moms. Samtidigt har du köpt varor och tjänster till ett värde av 25 000 kr, och därmed betalat totalt 5 000 kr i moms till andra företag.


10 000 – 5 000 = 5 000 kr. Överskottet innebär att du ska betala in 5 000 kr till Skatteverket.

 

Små företag (lägre omsättning än 1 miljon kr/år) behöver bara redovisa moms en gång per år, men kan välja att göra det kvartalsvis eller varje månad. Jag redovisar moms kvartalsvis, för att jag känner att jag då har bättre koll på mitt företags ekonomi. Större företag behöver redovisa oftare än en gång per år. Läs mer om det här.

Egenavgifter och inkomstskatt

I enskild firma så skattar du på överskottet i ditt företag, dvs resultatet av dina intäkter minus dina kostnader. Momsen räknas inte in, eftersom att den varken är en intäkt eller utgift. Först och främst ska du dra av egenavgifter på dina intäkter. De representerar arbetsgivaravgifterna som din chef hade betalat in om du hade varit anställd istället för egenföretagare, och ligger normalt sett på 28,97 % (de är lägre om du är pensionär eller har många karensdagar vid sjukdom, läs mer här). På de pengarna som är kvar ska du dra av den inkomstskatt som gäller för din kommun (här kan du räkna ut hur mycket skatt du betalar) – jag betalar ca 33 %. Pengarna som blir över efter att skatten dragits är dina att ta ut och använda privat.

 

Ex: Du har ett överskott på 40 000 kr (exkl. moms) på ett år.
40 000 kr x 0,2897 = 11 588 kr
40 000 kr – 11 588 = 28 412 kr. Dessa ska du betala inkomstskatt på.
28 412 x 0,33 = 9 375,50 kr
28 412 – 9 375,50 = 18 736,50 kr. Dessa är dina att behålla.

 

Det är alltså ganska mycket pengar som försvinner till skatt – och kan av samma anledning bli ganska hårda skattesmällar om du inte är noga med att skilja på vilka pengar du kan använda dig av och vilka pengar som ska in till Skatteverket.

Egenavgifterna och inkomstskatten betalas in månadsvis till Skatteverket, i förväg, och kallas för preliminär skatt. I början av varje räkenskapsår fyller du in en blankett där du uppskattar vad ditt överskott kommer bli det kommande året. På den siffran beräknas sedan din preliminära skatt enligt modellen ovan, och divideras med årets månader. Varje månad betalar du sedan in samma summa till Skatteverket, oavsett hur mycket du får in de olika månaderna. Om du under årets gång märker att du kommer tjäna mer eller mindre under året än vad du från början meddelade Skatteverket, kan du enkelt ändra den uppgiften genom en ny blankett och därmed få en ny skattesats att betala varje månad.

 

Vad är bokföring? Hur gör en?

Bokföring är verkligen ingenting en lär sig på en dag och det är svårt att lära ut via bara ett blogginlägg. Jag gick ekonomi på gymnasiet och lärde mig grunderna där, så mitt bästa tips är att låna skolböcker på biblioteket eller köpa begagnat i bokhandlar. De flesta serier har en textbok och en övningsbok, och jag rekommenderar båda. De böcker som jag använde mig av i gymnasiet, E2000, finns bl.a. hos Liber, både att beställa och läsa online. Det finns många olika bokföringsprogram att använda sig av och du måste hitta det som passar dig bäst. Jag använder mig av Bokios gratisversion, där alla funktioner är kostnadsfria.

Ett av tipsen och tankesätten som jag lärde mig i skolan använder jag mig av varje dag när jag bokför, och det tänkte jag dela med mig av här! Det lär dig inte allt om bokföring, men det är en bra minnesregel som underlättar ditt arbete massor när den väl sitter. För att förstå den, måste du första veta hur en konteringsruta ser ut och förstå hur den fylls i och fungerar. Det är i en sådan du fyller i varje ekonomisk händelse som sker i företaget (ex. att du köper något, säljer något, betalar av en skuld eller sätter in mer pengar i företaget).

I kolumnen längst till vänster anger du vilket konto som påverkas av händelsen. Det handlar inte om bankkonton, utan abstrakta konton som kan ses som avdelningar eller områden och är kategoriserade enligt BAS-kontoplanen. De allra flesta bokföringsprogrammen idag har tillgången till kontoplanen automatiskt, annars går det att hitta online. I mittenkolumnen fyller du i de summor som påverkar debet, och i den högra kolumnen de summor som påverkar kredit. Det är minnesregeln från gymnasiet som påminner mig om vilka summor som hör hemma var!

Tipset

Min ekonomilärare var italienare, och “jag är” på italienska är “tu sei”. Har du någon anknytning till Italien som du kan använda? Bokstäverna representerar Tillgångar, Utgifter, Skulder, Eget kapital och Intäkter. ”TU” ökar i debet (vänster) och minskar i kredit (höger), ”SEI” minskar i debet och ökar i kredit. Om den ekonomiska händelsen gör att dina tillgångar växer (ex. att du säljer något, och pengar kommer in på ditt företagskonto), ska summan alltså föras in i debet. Minskar dina tillgångar (ex. att du köper något, och pengar försvinner från ditt företagskonto) förs summan in i kredit. Ingående moms ökar i debet, och utgående moms i kredit. Momsen är en skuld till staten som minskar när du köper varor och ökar när du säljer varor.

+ T –
+ U –

– S +
– E +
– I +

När du bokför ska debet och kredit alltid ha samma värde — de måste vara balanserade.

 

Ex 1: Du köper en vara för företagets pengar som kostar 500 kr (inkl. 25 % moms = 100 kr). Du betalar varan med pengar från företagets bankkonto, vilket innebär att 500 kronor dras från din bank. 500 förs in i kreditsidan, på samma rad som tillgångskontot 1930. Momsen på 100 kronor bokförs i debet på konto 2640. Varuinköp är en utgift, och därför bokförs varans pris exklusive moms i debet på konto 4010. Kontrollera att debet och kredit är balanserade (detta gör ditt bokföringsprogram automatiskt).

 

 

Ex 2: Du säljer en vara för 2500 kr (inkl. 25 % moms = 500 kr), och får pengar insatta på ditt företagskonto. Det betyder att tillgångarna på ditt bankkonto växer med 2500 kr, vilket bokförs i debet på konto 1930. Momsen bokförs på konto 2610, som är specifikt för 25 % moms. I och med försäljningen har dina intäkter ökat med 2000 kr (momsen räknas ju inte med, då den inte räknas som varken intäkt eller utgift), och detta bokförs på konto 3001.

 

 

***

 

Jag hoppas att det här långa, tunga inlägget gick att förstå något sånär! Är det något som är oklart? Fråga i kommentarerna!


3 KOMMENTARER

Att driva eget – Del 1: Mina erfarenheter

Det här är en inläggsserie som jag funderat och filat på i några veckor, men inte tagit tag i. Jag har tvekat på om det finns ett intresse för den hos er läsare, tvekat på om jag har tillräckligt med erfarenhet att dela med mig av, och tvekat på upplägget. Men när jag häromdagen läste Carolines inlägg om entreprenörlivet fick jag en spark i baken och började strukturera upp mina virriga anteckningar. Dessutom har Helena börjat publicera en veckosummering över sitt företagande, vilket är riktigt kul och matnyttigt att läsa för oss som redan är egenföretagare!

Min serie riktar sig till dig som funderar på, vill eller precis har startat eget företag och vill ha tips på vägen. Jag har själv bara några månaders erfarenhet av entreprenörskap, men har redan lärt mig massor som jag vill dela med mig av. Jag vill självklart att ni ska vara med och påverka innehållet så berätta gärna vad ni skulle vilja läsa om! Tanken är att det ska komma upp ett nytt inlägg varje vecka, och de avsnitt jag redan nu planerat är följande:

  • Del 1: Mina erfarenheter med frågor och svar
  • Del 2: Lagar, försäkringar, skatter och bokföring
  • Del 3: Pengar, kunder och marknadsföring
  • Del 4: 5 tips till dig som vill starta företag + användbara länkar

 

Idag ska jag alltså dela med mig av mina erfarenheter, genom att svara på frågor som jag fått i olika Facebookgrupper.

***

Hur och när gick du från idé till företag?

Jag har nog alltid velat bli egenföretagare — sälja min egen idé, på mitt eget sätt och själv bestämma över mina arbetstider och uppdrag. Däremot har jag inte vetat exakt vad jag velat göra utan anpassat entreprenörstänket till varje karriärsdröm jag haft. När jag ville bli polis funderade jag på att starta ett eget vaktbolag och som jurist ville jag hyra ut mig själv som konsult. Det var inte förrän jag gick min utbildning förra året som jag bestämde mig för att bli makeupartist, och frilanslivet lockade mer än att vara anställd i en butik som Kicks eller Make Up Store. I april registrerade jag mitt företag hos verksamt.se, och när jag kom hem till Sverige igen i maj var jag redo att börja jobba.

 

Hur fick du din första kund?

Jag fick mitt första uppdrag i juni, via Dominika som jag träffade på årets Daisy Beauty Cruise. Hon visste att jag var nyexaminerad makeupartist, och när hon inte kunde ta ett reklamuppdrag frågade hon mig om jag var ledig den dagen. Det var jag! Arbetet var en kort reklamfilm för EasyParks nya app.

 

Hur utökades din kundkrets?

Mitt andra uppdrag var en kampanjfotografering för Skincity, som jag kom i kontakt med via Malin som jobbar som in house-fotograf för företaget. Precis som Dominika känner jag Malin via bloggandet!
 De allra flesta uppdrag får jag dock via olika Facebookgrupper för frilansare inom reklam, media och tv, och tack vare att människor jag tidigare arbetat med rekommenderar mig till sina kontakter. Nätverkande är allt i frilansvärlden!

 

Vilka problem har du stött på, och hur undviker en dem?

Många problem och misstag kan en undvika genom att läsa på ordentligt, och göra allting noggrant och enligt skolboken från början. Då slipper en göra om all sin bokföring, till exempel, något jag behövt göra en eller två gånger i år. Ta hjälp om det är något du inte förstår, istället för att chansa och riskera att behöva rätta till det i efterhand — något som kan ta mycket längre tid eller till och med vara omöjligt.

Sen kommer en också att stöta på problem och misstag som en inte kan göra något åt. Du kommer ha dåliga dagar när du inte kommer att göra ditt bästa på jobbet. Du kommer att missbedöma hur stora inkomster du kommer att ha varje månad, både uppåt och neråt. Det kommer att komma stunder när du känner att du valt helt fel väg i livet och att du aldrig kommer att kunna försörja dig på ditt entreprenörskap. Sådana problem måste du lära dig att bara skaka av, släppa och gå vidare från. Du kan lära dig av dem — varför mådde jag dåligt, hade jag sovit för lite eller var jag obekväm med uppdraget i sig? Vad baserade jag mina ekonomiska mål på, och varför nådde jag dem inte/översteg jag dem? — men inte fastna vid dem.

 

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

Det här är den största anledningen till att jag älskar att vara egenföretagare: inga dagar ser likadana ut. Vissa dagar jobbar jag på en reklamplåtning från klockan åtta på morgonen till nio på kvällen, andra hemifrån framför datorn med bokföring, fakturering och marknadsföringsstrategier. Däremellan går jag på möten för att planera kommande projekt. Variationen är perfekt för mig som lätt blir rastlös och tröttnar på att göra samma saker varje dag vid samma tider, och som vill kunna prioritera min tid och mina arbetsuppgifter själv!

 

Vad skulle du vilja läsa om i den här serien?


7 KOMMENTARER